AKKS

AKKS – Arbetsgruppen för Karismatisk Förnyelse i Katolska kyrkan i Sverige

De flesta länder har en ”National service-committe” (NSC) som organ för marknadsföring av det karismatiska förnyalsen. AKKS är Sveriges NSC.

Den karismatiska förnyelsen…

.. har berört närmare 90 milj. katoliker – biskopar, präster, systrar, lekfolk. De som aktivt gått in i ett liv i den helige Ande har också fått en ny relation till Jesus Kristus och en ny kärlek till kyrkan. De har fått hela sitt trosliv vitaliserat på ett sätt som de inte trodde var möjligt.

Den karismatiska förnyelsen är ingen begränsad ”rörelse”. Den har ingen grundare, inga ”medlemmar”. Den erbjuder sina erfarenheter och kunskaper till hela kyrkan. Den helige Ande får människor att fungera tillsammans – i bönegrupper, i kommuniteter av nytt slag med upp till 10 000 medlemmar, i aktionsgrupper inom kyrkan (bl a karitativa), i utbildningsprogram, utbildningscentra, evangelisationscentra osv.

 

Hur det började:

När påven Johannes XXIII öppnade 2 Vatikankonciliet 1961 bad han: Gudomlige Ande, förnya dina under i vår tid som i en ny pingst!

Påven Leo XII började redan 1897 uppmana hela kyrkan att be för att det tjugonde århundradet skulle bli den helige Andes århundrade. Det krävdes ett koncilium för att detta skulle kunna bryta igenom. 1967 började förnyelsen vid det katolska universitetet i Pittsburg, Pennsylvania, USA, som en totalt oväntad och överraskande handling av den helige Ande.

ICCRS (International Catholic Charismatic Renewal Services)

För att tillgodose behov av samordning och kommunikation finns i Rom ett internationellt kontor som främjar förnyelsens syften och som arbetar i nära kontakt med den Heliga Stolen.

 

Vad kan den karismatiska förnyelsen bidra med katolska kyrkan i Sverige?

Förnyelsen är mycket liten i Sverige. Man kan ändå skönja vissa tendenser i dess kallelse och uppgift. Den karismatiska förnyelsen vill föra människor in i ett liv i ett personligt förhållande till Jesus Kristus, fyllt av den helige Ande, i kyrkans och församlingens gemenskap. Detta leder till…

I: Ett fördjupat böneliv

-enskilt/i familjen

-i församlingen

-i bönegruppen

Många har genom förnyelsen kommit tillbaka till kyrkan eller nyupptäckt hennes rikedom. Sakramenten har fått ny betydelse. Genom själavården (t.ex. bönen för helande) i bönegruppen har flera biktat efter åratals uppehåll, mm. Där de karismatiska grupperna finns är de aktiva även i sakramental tillbedjan, bönedagar i församlingen, rosenkransbön osv.

II: Insikt om behov av kunskap vilket gjort att vi utvecklat:

-bibelskolor/bibelgrupper

-viss undervisning inom bönegruppens ram där så är möjligt

-Liv i Anden-seminarier

-kurser om kyrkans tro

-konferenser, alltid med gedigen undervisning av de bästa lärare

-ledarutbildning, utbildningshelger, osv

Liv i Anden-seminarier är 7-veckorskurser i grundläggande trosfrågor. De ges över hela världen. C 30 seminarier har hållits i Sverige, de senaste fem på ekumenisk bas. De leds av katolska lekmän. Fr o m 1995 ingår seminariet i AKKS evangelisationsprogram. Konferenser hålls regelbundet i Sverige, senast 1-4 maj 1996 med besök av sr Briege McKenna och fr Kevin Scallon i Stockholm.

III: Uppbyggnadsarbete av olika slag

-av individer

-av äktenskap och familjer

-av församlingar

Den själavård som utövas inom förnyelsen har bara i Stockholmsområdet nått hundratals personer. Den har ofta åtföljts av praktiska och ekonomiska insatser för människor och familjer (flyktingar, sjuka m fl). Många människor har börjat ett nytt liv och även själva börjat stödja andra. Äktenskap har räddats.

För hjälp till de katolska äktenskapen har den franska kommuniteten Chemin Neuf sommaren 1993 börjat införa s k Kana-reträtter i Sverige. De bygger därmed upp kontakter mellan äkta par som stöder varandra. Nästa reträtt planeras sommaren 1996. Med svensk hjälp inledde Chemin Neuf liknande verksamhet i Lettland 1994. På svensk bekostnad hålls reträtter i Lettland varje sommar.

I församlingarna försöker vi bygga upp samverkan med våra präster genom ett intensifierat böneliv, undervisning/utbildning av lekfolk, inrättande av en mängd tjänster i församlingen, osv.

IV: Evangelisation som kan göras

-enskilt

-i grupp

-som hel församling

En evangelist måste ha en egen levande tro, samt kunskap och träning. För detta byggs världen runt katolska evangelistskolor. Idag är de över 700 med kurser från några veckor till två år. En svensk utbildning startade i Stockholm 1995.

Vi har från svensk sida hjälpt till att bygga in en evangelistutbildning i ett katolskt teologiskt lekmannainstitut i Lettland. Hundratals letter har därigenom fått undervisning och praktisk träning i evangelisation.

Idag växer en ny typ av katolska församlingar fram med inspiration från St Boniface församling i Florida. Bönegrupperna (c 100 st i t ex S Eustorgio försam-ling i Milano) har evangelisation som sin första uppgift. Församlingarna växer

Varje församling har en stor evangeliserande uppgift och möjlighet. Att människor hälsas välkomna vid kyrkdörren, att predikan är kärleksfull och kristocentrisk, att förbönsdelen även har plats för personliga förbönsämnen, att nykomlingar tas om hand vid kyrkkaffet och för övrigt, att församlingen över huvud taget framträder som en kärleksfull gemenskap – allt detta gör att den växer.

Den ”nya evangelisationen” som påven talar om idag är en kallelse till hela kyrkan. Det karismatiska världsvida samarbetsnätet och karismatikernas bredvillighet att gå i tjänst för kyrkan gör att de ofta blir pionjärer.

V: Goda ekumeniska relationersom tar sig uttryck i bl a:

-praktiskt samarbete (karitativt t ex)

-gemensam bön i många former (ekumeniska bönegrupper, gudstjänster)

-gemensam utbildning (t ex Liv i Anden-seminarierna, bibelgrupper, evangelistutbildning)

-gemensamma konferenser

-gemensam själavård (typ samtal med bön för helande).

Vad kan alltså den karismatiska förnyelsen bidra med i Sverige?

Den kan hjälpa människor att ta sin kristna och katolska tro på allvar, att växa i den, att omsätta den i praktiken – för att sedan hjälpa andra att göra samma sak.